Tema 2 Hållbart lärande

//platform.twitter.com/widgets.js

Hållbart lärande är något som jag ofta hört om men aldrig har riktigt förstått dess betydelse. Min ursprungliga tanke är att det är ett lärande som “håller i sig” och är något som menar på att den information och fakta man tar till sig faktiskt lagras. Istället för att lära sig apkonster så får man en djupare förståelse och vet varför samt hur något fungerar som det gör. I mitt fall kan jag starkt relatera detta till mina matte-lektioner i gymnasiet. Jag löste bara tal utan att förstå logiken bakom, därför var jag nära att bli underkänd i detta ämne. I och med detta började min pappa undervisa mig i matte hemifrån, utöver skolans lektioner, två timmar tre dagar i veckan. Istället för att lösa massa tal löste vi bara ett enda tal och varje gång jag löste det skulle jag förklara varför jag gjorde det och hur. Redan första testet efter att min “hemskolning” började fick jag MVG. På så sätt skulle jag vilja kalla det hållbart lärande. Jag förstod vikten och betydelsen av vad jag gjorde, kvalité framför kvantitet. Efter detta kunde jag märke en skillnad i mitt tankesätt och hur jag resonerade, genom detta kunde jag lösa fler tal korrekt då jag förstod formeln som låg bakom oavsett om talet innehöll andra värden.

Detta skulle jag vilja förklara som att hållbart lärande handlar om att använda sig av långtidsminnet snarare än korttidsminnet. Eva Grundelius beskriver detta genom att motsatsen till hållbart lärande är den information som är felaktig och irrelevant för eleven och som endast registreras i just korttidsminnet och sedan glöms bort (dfrendin, 2013). Grundelius nämner dock att samtidigt som läraren måste gå på djupet och välja vad som ska läras ut måste eleven också vara engagerad och vilja lära sig. Detta engagemang bör väckas genom att läraren inspirerar eleverna. Denna förklaring kan jag också relatera till mina matte-lektion då jag var långt ifrån ensam om att få underkänt. Endast en elev hade godkänt, anledningen var en ointresserad lärare som sa att han inte ville lära ut matte och att vi “konstnärer” inte använde rätt del av hjärnan för det ändå. På så sätt var ingen elev i klassen inspirerad att vilja lära sig något då vi, enligt läraren, inte hade kapaciteten för det ändå.

//platform.twitter.com/widgets.js

Grundelius skriver även att utan elevens engagemang kan inte en utvecklingssprial uppstå vilket leder eleven till en djupare förståelse (dfrendin, 2013). Denna utvecklingsspiral menar på att eleven använder sig av vad denne redan vet samt genom det dra nya slutsatser och på så sätt skapa sig en djupare samt mer utvecklad förståelse (dfrendin, 2013). Här tänker jag då på hur jag med hjälp av min pappa tillsammans lyckades öka min förståelse för matte och där med höja mitt betyg. Samtidigt kan man genom hållbart lärande skapa en hållbar utveckling (dfrendin, 2013). Grundelius beskriver inte exakt varför det är så men min teori är att genom att vi lär oss och tar till oss information kan vi använda den för att förstå och lösa framtida problem. Problemet måste inte vara stort eller litet men ett exempel på ett stort problem är till exempel att vi människor lever utöver våra resurser. Genom att då ha information och kunskap om varför kan man hitta lösningar på problemet.

Källor:
Grundelius, Eva (2013-02-18) Hållbart Lärande [Elektronisk] Tillgänglig:http://dfrendin.com/2013/02/18/hur-skall-vi-definiera-hallbart-larande/ [2015-08-10]

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s